För ett antal år sedan så dök denna skylt upp i cykelrummet i huset där jag har bott de senaste dryga tio åren. Jag har mått illa av den där skylten i flera år. Det har känts som att det har dragit ihop sig i halsen på mig varje gång som jag har gått in för att hämta min cykel. Så bra att jag "får" ställa min cykel i cykelrummet i fastigheten där jag hyr min bostad. Några fastighetsägare senare så har skylten nu försvunnit...I bästa fall är den förpassad till soprummet.
Jag vet inte om illustreringen till den övertydliga och ganska självklara, men onödiga, texten var tänkt som ett skämt. Inga förklaringar behövs egentligen. För mig är budskapet från fastighetsägare till hyresgäst solklart...

Budskap...

Och för dig som aldrig har sett rosablommande Kastanjeträd så har jag här en bild från blomningstiden i Amiralitetsparken. Finns ett träd på Möllebacken också. Ta dig gärna dit till våren om du är i närheten!

Rosa...

Ooops! En av flera gropar på strandpromenaden intill vår gata är extra djup och stor. Lagom för någons fot att trampa i faktiskt. Det är väldigt "vältrafikerat" här. Trevligt för både två- och fyrbenta att promenera här. Gropen är inget nytt. Den har stått på tillväxt här i flera år. Snart får man väl hoppa över. Tur att man, pepper-peppar, är hyfsat rörlig och har nya glasögon. Man vill ju inte gärna snubbla här och belasta landstinget med kostnader för ett brutet ben.

Grop...

Det är fri fart här på gatan kan man tro. Aldrig en enda kontroll så det är bara att gasa på. Senast i morse höll vi på att bli överkörda på ett av övergångsställena av en ung kvinnlig amatör i ny vit bil. Pulsen steg tidigt kan jag lugnt säga. Det är helt koko placering på det där övergångsstället, mycket på grund av den fria farten, men det ska tydligen vara så. Jag har ringt till polismyndigheten, kan ni tro, men de säger att det är ett svårt problem...De som kör fort har ju liksom ett försprång kanske de menar. Vad vet jag, en medelålders gnällspik!
Idag har jag ringt kommunen om alla tomma flaskor på busshållplatsen jag skrev om den 1:e oktober. De ligger kvar... Blev hänvisad till Blekingetrafiken som har hand om hållplatserna. Ringde dit och fick prata med en människa som inte riktigt visste om de hade hand om det men jag blev lovad att ärendet skulle skickas vidare till hållplatsansvarig som kunde se till att det företag som är upphandlade för att hålla efter hållplatser fick veta att det ligger flaskor där sedan en månad som behöver plockas bort. Om de nu har hand om flaskor? Det kanske inte finns med i det upphandlade avtalet... Who knows?
Nu är det fredag kväll och jag har köpt ett stort fång Gladiolus för att glädja mig själv. Jag är nöjd, tacksam och glad över en hel del i mitt liv kan jag meddela om det nu skulle vara någon som tror att jag inte är det...

Ha en trevlig helg...!

Det är inte våren som är på väg och den lilla blomman i förra inlägget SKA blomma nu och kallas Tidlösa. Den kan även kallas för den nakna jungfrun. Det är alltså ingen krokus vilket jag som okunnig asfaltsmänniska fick för mig. Fick både telefonsamtal och kommentar om detta. Det är bra att ni hänger med! Tack!
På tal om asfalt! Det finns en stor eländig grop på cykelbanan vid en av korsningarna på min väg till jobbet. Helt kass! Man har glömt fylla i där cyklar förväntas köra. Det är en djup grop och gångtrafikanterna blir arga om man kör på deras sida. När det regnar blir det som ett stort fågelbad. Ibland blir man trött. Slut på gnällrutan!
Bye the way! Jag trivs nu hur bra som helst med min nya hårfärg. Det är inte alls en brun mössa. Rätt likt min naturliga hårfärg faktiskt...

Fågelbad...

Varning för gnällruta!
Vi bor i ett fantastiskt område på många sätt. Det finns dock, som jag tidigare har ondgjort mig över, vissa blottor...
I minst tio dagar har vi nu travat förbi angiven busshållplats och tittat på detta elände. Inne i kuren har det varit fest! När festen var slut så lämnades en del tomflaskor åt sitt öde. Ingen har känt sig ansvarig för att plocka bort dessa sedan. Snart är det väl något ljushuvud som kommer på att man kan "leka med" flaskorna. Det är alltid fullt med glaskross på vår gata. Om det tycker jag som tidigare sagt inte...

Festen är slut...

Allergiker varnas! Nu är det vad som kan betraktas som gnällhörna.
Man kan ordna det där med allmän sophantering på olika sätt och bestämma sig för hur det ska vara och vilka signaler som vill sändas ut. Man anger en ton helt enkelt! Där man vill ha det välordnat och snyggt finns det snygga sopkärl och ordning och reda runt omkring. På ett annat ställe där man tycker att det kan vara lite hej hopp kör man med trasiga sopkärl år efter år och låter råttorna springa runt och mumsa på soporna. Det blir som man vill ha det!
Det snygga röda sopkärlet finns på ett välordnat sopsamlingsställe i en grannkommun helt nära. Rent och snyggt med en tydlig signal om att så här vill vi ha det här! Det trasiga sopkärlet med mängder med skräp runt omkring finns i ett högskoleområde helt nära mig. I åratal trasigt frekvent använt sopkärl. Signalen är tydlig!

Som man vill ha det...

Kom idag att tänka på en sång som vi sjöng tillsammans här hemma när mitt barn var en liten prins. "Små cyklar som far omkring de hörs nästan ingenting. Lite rassel och lite pling. Rassel, rassel, rassel, rassel och pling..."
Jag hade varit tacksam om det hade varit lite pling från cyklar som far omkring. Speciellt de som kommer farande bakom ryggen på mig på morgonpromenaden med de fyrbenta. 9 av 10 cyklister plingar inte utan tror att man har ögon i nacken. Denna beräkning är inte statistiskt bevisad utan helt efter mina egna iakttagelser. Detta brist på pling är något att fundera på när jag en timme senare ska ta mig till jobbet och då själv blir cyklist...

Liten cyklist från 1991...

Söndagar är min favoritdag. Minns att jag tyckte om Söndagar även som barn. Det var den dagen som vi var hemma tillsammans. Butiksfolk jobbar ju "jämt". På den gamla goda tiden var det stängt i affärerna på Söndagar.
Det vilar en frid över denna dag som snart följs av en ny orörd vecka. Det är något med det som jag tycker om.
Morgonpromenad, kaffe i bästa muggen, radion i bakgrunden och fyrbenta som vilar på sina bäddar. Nu ska jag baka...

Bästa muggen...

1:a September och det märks tydligt att det mörknar tidigare. Förra året skrev jag i min andra blogg www.mittlivsommatte.blogg.se att det den sista September var som den varmaste sommardagen. Så ännu kan det komma fina, varma sensommardagar. Delar av sommargarderoben kan hänga med ett tag till även om funderingar finns på vilka behov som finns av förnyelse inför hösten. Fast jag har det viktigaste. Mina favoriter gummistövlarna! De köpte jag i våras. Skulle kunna gå i dem jämt. Syns i mörker gör dem, fötterna blir inte blöta och jag kan vifta med tårna. Ett par varma sulor bara så blir det perfekt...

Ännu lite kvar av sommaren...

Jag är en människa som rör på mig mycket i vardagen, motionerar flera gånger i veckan, har bra kondition och är hyfsat stark. Så är min självbild och jag är mån om att det även är på det sättet. I verkligheten så har jag, de två senaste åren snart, legat av mig och jag
mår inte alls bra av detta. Visst blir det en hel del vardagsmotion på cykel till jobbet och promenader med mina två greyhoundtjejer men Det där extra pulshöjande aktiviteterna har jag helt tappat bort. Det började med att pappa blev sjuk och sen kom jag av mig helt. Jobb och hundar var liksom tillräckligt med sjukdom och död så nära i familjen. Men nu snart två år senare så är det dags att dra upp tempot och leta fram löparskorna ur garderoben. Idag har jag varit med i en träningsgrupp som erbjuds genom kommunhälsan. Uppvärmning, tre km i spår, lite styrka och stretching. Åtta deltagare under bra ledning. Har länge tänkt komma igång att springa så detta erbjudande kom i rätt tid. 10 gånger i spåret på Rosenholm bli utmärkt start på mina nya ambitioner. Perfekt att få lite skjuts i detta. Känner mig nu efteråt så himla nöjd och glad. Jag joggade hela rundan. Och så cyklade jag ut till Rosenholm och hem efteråt. Det är ju en mil bara det!

Löparskorna kom fram idag...!

Jag har ingen trädgård men jag har, tack och lov, ett par ställen där jag i all enkelhet kan sätta ut lite krukor och glädjas över det som växer däri. I våras fick jag en liten tomatplanta som nu står där med ett fyrtiotal små goda tomater i olika mognadsgrad. Väldigt trevligt är det att det gick så bra med den lilla plantan. Att tomaterna är goda vet jag för jag åt nyss upp den där röda tomaten längst fram!

Goda små röda...

De har alltid funnits i mitt liv de härligt doftande och skira luktärterna. De är min solklara sommarfavorit. Jag fick alltid luktärter till min födelsedag, av mamma och pappa, redan som barn och senare under alla år. På mitt barndoms torp hade jag luktärter på spalje utanför mitt fönster. Numera sår jag lite frön i kruka varje år. Jag brukar ha tur och även denna sommar har jag luktärter i krukan.

Min sommarfavorit...

Använd med fördel skarpögda cyklister och hundägare aktivt i stadsplaneringen! Som vardagscyklist och promenerande hundägare är jag suverän på att upptäcka brister och för den delen tokigheter i staden. Sånt där som, i det stora hela kanske är småsaker men som, är viktigt för att göra en naturligt vacker stad ännu bättre att vilja vara i.

Jag ser en del som behöver justeras på mina promenader...

Kanske sommarens sista utomhusmiddag!? Lite fuktigt är det allt när efterrätten serveras. Även om jag är förtjust i hösten så är det en lite vemodig känsla såhär i slutet på Augusti.

Blåbär i Augusti...

I sista stund repar jag lite röda granna vinbär...

Sommarens sista vinbär...

Av de recept som snurrar runt här hemma så är det bara ett litet antal favoriter som jag sparar och återkommer till. Dessa följeslagare har jag samlat i en oredig mapp. Det krävs lite för att bli kvalificerad till mappen men den blir aldrig så strukturerad och tjusigt ordnad som jag i mina ljusa stunder fantiserar om att den skulle kunna bli. Varje gång som jag tänker använda något av de där recepten så rafsar jag runt i mappen och hittar till slut det ofta lite flottfläckiga papper som jag är på jakt efter. Inget att skryta om egentligen men så har jag det med detta...

Favoriter i oreda...