Jag är en människa som rör på mig mycket i vardagen, motionerar flera gånger i veckan, har bra kondition och är hyfsat stark. Så är min självbild och jag är mån om att det även är på det sättet. I verkligheten så har jag, de två senaste åren snart, legat av mig och jag
mår inte alls bra av detta. Visst blir det en hel del vardagsmotion på cykel till jobbet och promenader med mina två greyhoundtjejer men Det där extra pulshöjande aktiviteterna har jag helt tappat bort. Det började med att pappa blev sjuk och sen kom jag av mig helt. Jobb och hundar var liksom tillräckligt med sjukdom och död så nära i familjen. Men nu snart två år senare så är det dags att dra upp tempot och leta fram löparskorna ur garderoben. Idag har jag varit med i en träningsgrupp som erbjuds genom kommunhälsan. Uppvärmning, tre km i spår, lite styrka och stretching. Åtta deltagare under bra ledning. Har länge tänkt komma igång att springa så detta erbjudande kom i rätt tid. 10 gånger i spåret på Rosenholm bli utmärkt start på mina nya ambitioner. Perfekt att få lite skjuts i detta. Känner mig nu efteråt så himla nöjd och glad. Jag joggade hela rundan. Och så cyklade jag ut till Rosenholm och hem efteråt. Det är ju en mil bara det!

Löparskorna kom fram idag...!