Glasartat bekymmer...

Nu kommer vi till avdelningen gnäll så du som är allergisk kan sluta läsa nu...
Jag har en "hangup" på krossat glas. Det kostar mig som hundägare tusentals kronor och lidande för de fyrbenta med skärsår i tassarna. "Hela gatan" är full med glas här och jag måste ha koll på gatan hela tiden på promenaden. Det kommer ständigt nytt krossat glas då detta ofog verkar vara ett hett nöje. Jag har frågat kommunen om de vill ha klagomål varje vecka eller om de kan ha mitt klagomål som stående för varje vecka då problemet kvarstår. Jag ringer och mailar, när det blir för mycket, och lämnar klagomål om detta på lämpligt ställe. Det är helt makalöst vilka svar man kan få då. Vanligt är ett svar på dialekt som går ut på att "de e inte vii soum haur han om de" Detta betyder att det är en entreprenör som genom upphandling har åtagit sig att ansvara för yttre underhåll som rensopning av exempelvis trottoarer. En krossad glasflaska kan sprida sig över en stor bit av en gata. Har man riktigt otur så ligger den då utspridd på både gata, trottoar, cykelbana och två fastigheter. Då blir det bekymmer och jag hänvisar till citatet ovan med frågan...Vilka har hand om detta då? Det kan, i värsta fall, bli flera samtal till olika ställen om en krossad flaska. Inte undra på att glas ligger över "hela min fina gata" i veckovis. Detta är ett vardagsproblem där det har konstruerats en verklighet som verkar omöjlig att hantera.
Det är lätt att ge upp och det återstår bara att helt stilla i min aftonbön be om att ansvarfulla människor, som på den "gamla goda tiden" ska känna ansvar för sina fastigheter och gator och göra fint på vår gata.
 
Vill ha glasfri gata...
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback