I morgon kväll ska jag bjuda på mat och jag har inte den blekaste aning om vad jag ska bjuda på?
Ska bläddra lite i "Annas mat" som jag köpte för ett tag sen och kanske få lite inspiration till något som är gott och snabblagat!
På lördag ska vi fira lite födelsedag här hemma. (Det är inte jag som fyller år) Lördagsmenyn är klar men inför morgondagen står det minsann still...

Söker inspiration...

Det är gott med nymeckade fastlagsbullar. Fin hemgjord mandelmassa och nybakade bullar med mycket kardemumma. Starkt kaffe till såklart.

Nymeckade...!

Vaknade med knallhuvudvärk vid sju i morse. Det är min nacke som spökar. Dessutom biter jag ihop käkarna om nätterna. Det hänger ju ihop såklart. Min tandläkare har länge sagt att jag borde ha en bettskena om nätterna för att spara tänderna. Man slutar inte med att bita ihop för att man får en bettskena men man hindrar att få nedslitna tänder. Nu har jag kapitulerat för denna förebyggande åtgärd och var i veckan och gjorde avtryck av tänderna så att de kan tillverka en skena till mig. Drygt tretusen kronor kostar detta men det är dyrare med kronor till tänderna som min tandläkare sa. Så nu är även jag snart i bettskenegänget bland alla andra överspända människor. Min nacke ska massören ta under behandling. Det hjälper bra. Det gäller bara att hålla i. Men smakar det så kostar det...!
Nu är klockan halv ett och huvudvärken släppte för en halvtimme sedan då jag bestämde mig för att baka fastlagsbullar. Nu har jag ju en mandelkvarn så det får bli hemgjord mandelmassa såklart. Mandeln är skållad och skalad. Det var den typen av jobb som mamma lade ut på mig på den gamla goda tiden. Det förstår jag att hon gjorde då det är rätt drygt och jag är den av oss som har mest tålamod med pilljobb. Själv tyckte jag att det var kul. Det var roligt att sprätta ut den halkiga mandeln från skalet. Det tycker jag fortfarande :)

Mandelmassa på gång..

Vi fikade lite här hemma, mamma och jag, efter jobbet. Vi pratade lite om pappa som föddes igår för 77 år sedan. Jag har inre dialoger med pappa emellanåt vid tillfällen då jag vill ha lite stöd i tillvaron. Hans röst, åsikter och uttryck finns inom mig. Det känns fint och jag tänker att jag är Jan-Erics dotter ❤

❤...

Jag har sparat en del kuriosa från sonens småbarnstid. Det mesta gavs bort eller gjorde sitt när det begav sig men en del ligger kvar här. Det finns ju nu anledning att inventera lite och se efter om det finns något att återanvända till det lilla barn som ska komma. Det slår mig när jag tittar på en del saker att det står "Made in Sweden" på en del plagg. Klassiker som Fix och Knapens är ju ett minne blott. Kvalitetsprodukter tillverkade inom den svenska teko-industri som en gång i tiden sysselsatte framför allt många kvinnor. Nu sys svenskdesignade produkter i bland annat Estland. Allt förändras...

❤...

Igår var det soppväder så då gjordes det god het soppa efter vad huset förmådde. Gudomligt god sa mannen här när han tog sin tredje tallrik. Till fikat togs farmors koppar fram och det bjöds på hederlig morotskaka. Det var länge sedan jag gjorde en sådan.
Soppvädret håller i sig men idag får det bli något annat. Håller på med frystömning och jag tror att det finns prinskorv kvar sen i julas...

Lördagsfika...

Det är kallt och bistert för tillfället. Det känns långt till våren. När all snö försvann innan blev det plötsligt lätt till tankar om att vinter var slut. Men det kom ju lite till snö som det ju ofta brukar i januari och februari. I väntan på våren köpa det tulpaner för glatta livet i Sverige. Och visst är det en härlig blomma att pigga upp sig med!

I alla färger...!

Den är inte ett dugg nyttig men den är god! Den där gammaldags krämen kokt på blandad torkad frukt, kanelstång, vatten och socker. Ibland längtar jag efter denna kräm. Med grädde såklart. Både mormor och mamma har kokt fruktkräm genom åren. Mormor hällde upp den i en glasskål och det gör mamma också. Själv tar jag en porslinsskål och det går bra det också. När jag var barn så använde både mormor och mamma sagogryn i krämen. Dessa var på den tiden starkt rosaröda. Detta var innan man kom på att färgämnen inte var så bra. Idag vet jag inte ens om det finns sagogryn. Nu ska jag äta en liten tallrik kräm och som sagt med en skvätt grädde.

Gammaldags kräm...

Visst är det lite ljusare!?

Den känslan fick jag idag på väg hem efter jobbet. Härligt! Lämnade cykeln på jobbet då det var lite halkigt på banan. I morse stod inte min cykel i cykelrummet hemma... Den stod vid affären sedan flera dagar visade det sig. Jag hade gått hem och glömt cykeln där för flera dagar sedan. Som det kan bli då...! Det påminner mig om en annan historia som hände för flera år sedan. Du som redan har hört denna historia får ha överseende.

Jag var på resa för dagen utanför kommunen genom mitt jobb. Framåt kvällningen insåg jag att jag skulle bli senare än tänkt så jag ringer till en kollega och ber henne sätta in min cykel så att den skulle stå skyddad över natten. Min kollega satte in den cykel som hon trodde var min men det stämde inte riktigt för henne med min beskrivning. Det visade sig dagen efter att det var fel cykel och min fanns inte. Jag konstaterade sorgset att min cykel nog var stulen. Det där var på höstkanten och vintern kom med mycket snö och cykelsäsongen var över. Den där vintern så tappade mamma bort en mössa som hon var glad för. En stickad luva som hon trivdes med. Hon pratade just därför flera gånger om detta. Veckorna gick och det blev töväder. En lördag var sonen och jag på stan och stod och pratade med någon utanför varuhuset med stort Å där för övrigt mamma arbetade på den tiden. Rätt som det var så sneglar jag mot cykelstället utanför varuhuset och konstaterar att "där står ju min cykel" Jojomen visst var det så! När jag står böjd över cykeln för att öppna låset så ser jag en slabbig grå stickad trasa i snömodden en liten bit från cykeln. "Jamen där ligger ju mammas mössa" hojtar jag! För så var det. Mamma hade tappat mössan på väg till jobbet och jag hade ställt cykeln utanför Å för att handla på lunchen. Sen hade jag gått tillbaka till jobbet och helt glömt bort denna manöver. Käre tid som det kan bli när förvirringen slår till...! Cykeln använde jag flitigt ytterligare några år och mössan den har mamma fortfarande kvar.

Ljusare vy på hemvägen...!

Jag har lagt ut lite tyger på prov för jag tänker sy ett litet täcke. Väntans tider innebär att jag har möjlighet att vänja mig vid tanken på den nya roll jag kommer att få till sommaren ❤
Lite småpyssel får det alltså bli framöver. Får se här om symaskinen håller. Om inte så får det väl bli en ny.

Litet täcke....

Just innan jul öppnade det en ny butik här i staden. Det är en butikskedja uppkallad efter ett randigt kattdjur som har etablerat sig här. De säljer alla möjliga nödvändiga och helt onödiga saker till lågt pris. Det är småprylar, heminredningsdetaljer, skrivmaterial, barnsaker, köksprylar och fiffiga roligheter efter en bana i butiken som är som upplagd för att plocka med sig diverse "needs" fram till kassan. Idag var jag inne där, som hastigast, och kom ut med en hel påse med sådant som jag inte behöver. Bland annat en porslinsknopp som jag tänkte kunde passa i mitt slitna trista kök. Knoppen passar bra och kan dra blicken till sig så att man slipper fokusera på de skavda skåpsluckorna. Nu behöver jag bara sjutton knoppar till...

Julens godsaker har landat ner i magen en efter en. Denna jul har traditionerna spridits ut över dagarna. Det blir bara för mycket, känner jag, att köra ihop allt det goda. Nu är det trettondagen och julen är snart över för denna gång. Det lilla julpynt som jag har tagit fram denna jul har jag plockat undan innan idag. Nu har vi fikat med mandelmusslor, grädde och hallon. Det är en kombination som tillhör julens goda och den är uppskattad i detta huset!

Traditionsenligt gott...!

Så fort det nya året är här så känner jag för att få in lite nytt ljus i huset. Julen får väl dock stanna några dagar till men sen är det tulpaner och ljusare färger som gäller. Nu vänder ljuset tillbaka vartefter och ett nytt orört år ligger framför oss. Det var nån sierska som hade fått uttala sig i BLT om det kommande året för Blekinge. Hon förutspådde en hel del spännande för 2013. Själv har jag ingen sådan förmåga att se in i framtiden men jag tänker att det ska bli ett bra år. Förändring är ju en ständig följeslagare och kommer säkert att vara det 2013 också. Det är bara att åka med!

Nytt ljus...!